Betong c25 30 recept

Betong (Från franska: béton) existerar en kompositmaterial bestående från härlig samt grov ballast sammanbundet från cementpasta (cement samt vatten). då dessa ämne blandas fås enstaka flexibel massa likt relativt snabbt hårdnar samt sedan härdar ovan period mot enstaka upphöjd hållfasthet. Betong existerar beneath senare tidsperiod detta näst maximalt konsumerade materialet, efter vatten,^[1] tillsammans med enstaka total tillverkning vid ungefär 32 miljarder ton per år.^[2] Betong används på grund av all typ från byggnation, såsom hem, skolor, vårdinrättning samt infrastruktur.

Den stora användningen från betong påverkar, främst genom tillverkning från cement, miljön vid olika sätt, framför allt genom för att förbruka ungefär 7&#;% från all industriellt använd energi samt genom för att existera upphov mot ungefär 7&#;% från dem globala utsläppen från koldioxid.^[3] en intensivt sysselsättning bedrivs till för att minska betongens klimatavtryck genom tillväxt från alternativa bindemedelstyper, lagring från koldioxid, återvinning från ämne samt passage mot alternativa drivmedel nära cementtillverkning.^[4]

Betongens attribut bestäms mot största sektion från förhållandet mellan en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt cement, vattencementtalet.

Hållfasthet existerar betongens viktigaste egenskap näst efter beständighet.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet betong kommer ifrån franskans béton likt existerar enstaka variant från detta latinska termen bitumen (jordbeck).^[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ett betongliknande ämne tillverkat från kalk användes från etruskerna.

Även inom Romarriket användes ett antik betong, opus caementicium, tillsammans med en bindemedel vilket bestod från bränd kalk samt pulveriserat ämne likt innehöll kiselsyra, mot modell krossat tegel alternativt vulkanaska, puzzolan, ifrån Pozzuoli utanför Neapel. Romarna använde denna antika betong mot byggnader, akvedukter, amfiteatrar, hamnar, dammar samt sålunda vidare. Pantheon inom Rom tillsammans sin betongkupol tillsammans med ett diameter vid 45&#;meter står kvar ännu idag.

Lär dig hur ni blandar samt tillverkar betong här.

Den romerske arkitekten Vitruvius beskrev hur den antika betongen kunde användas inom Tio skrivna verk angående arkitektur.^[6]

Efter Romarrikets undergång hamnade betongbyggnadstekniken inom glömska ända tills Vitruvius verk hittades inom en religiös byggnad inom Schweiz detta dröjde dock flera sekel innan tekniken började användas igen. Den engelske arkitekten John Smeaton uppförde ett fyr nära Engelska kanalen, Eddystone, såsom ägde en fundament från betong samt användandet från betong blev snabbt spridd inom Storbritannien.

lanserades Parker cement alternativt Romancement gjord vid lerhaltig kalksten ifrån Northfleet inom Kent inom England. Denna cementtyp fick massiv innebörd samt användes bland annat nära byggandet från West India Docks inom London.^[7] numeriskt värde andra stora byggnationer liksom var parkercementen användes existerar tunneln beneath Themsen inom London vilket uppfördes – samt återuppbyggnaden från Parlamentshuset inom London tid efter enstaka ödeläggande brand.

^[8]

fick engelsmannen namn Aspdin patent vid enstaka fräsch typ från cement likt fick namnet Portlandcement samt vilket ägde förbättrad attribut. Aspdins medarbetare Isaac Charles Johnson vidareutvecklade denna cement därför för att den fanns mera snabbreagerande.

Blandning från cement samt vatten.

byggdes den inledande svenska cementfabriken, inom Lomma, till beskrivning från Johnsons moderna Portlandcement.^[9] Redan ägde dock fabrikören Carl Gustaf Rydin inom Borås börjat bygga bostad tillsammans med väggar från kalkbruk. detta klassiska verket då detta gäller partikelfördelning från ballasten existerar ifrån kalenderår Taylor samt Thompson "Concrete plain and reinforced".

beneath inledande hälften från talet angavs betongens sammansättning tillsammans med tre anförande a:b:c var a= volymandel portlandcement, b= volymandel sand(grus) samt c= volymandel makadam. Vanliga modell fanns samt

Bestämmelser, anvisningar samt normer

[redigera | redigera wikitext]

Den 20 november rasade en nybyggt 5-våningshus från betong vid Västgötagatan 6 inom Stockholm.^[10] Detta aktualiserade nödvändigheten från provmetoder samt normer.

tid utfärdade Svenska Teknologföreningen bestämmelser på grund av provning från portlandcement. kalenderår fick oss inom landet statliga cementbestämmelser samt betongbestämmelser. Dessa besitter ersatts från nyare bestämmelser år , samt kalenderår utgavs betongtekniska anvisningar. tid utgavs Betongrörsnormer.

Sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Betong existerar en konstgjort kompositmaterial liksom består från cementhaltigt bindemedel (vanligtvis Portlandcement samt vatten) samt ballast (vanligtvis stenmaterial inom olika fraktioner).

till för att ge betongen specifika attribut likt god arbetbarhet, pumpbarhet alternativt nedsänkt värmeutveckling är kapabel även olika typer från tillsatsmaterial samt tillsatsmedel används. Vattnet bildar tillsammans cement samt tillsatsmaterial enstaka pasta såsom fyller år ut utrymmet mellan ballastkornen samt limmar dem mot varandra genom ett kemisk process såsom utvecklar högre samt högre hållfasthet ovan period.

Delmaterialen är kapabel kombineras vid olika sätt, inom givna ramar, på grund av för att ge dem attribut likt behövs till ett bestämd användning, såsom föreskriven hållfasthetsklass, exponeringsklass (exempelvis beständighet mot frysning alternativt klorider) samt högsta tillåtna vattencementtal (VCT-ekvivalent, exempelvis till för att reglera kvantiteten fritt vätska inom den härdade betongen).

Vatten

[redigera | redigera wikitext]

Vattnets lämplighet på grund av betongtillverkning existerar vanligtvis beroende från dess ursprung. vatten anses ständigt artikel lämpligt till användning inom betong. vätska vilket existerar återvunnet ifrån processer inom betongindustrin skall uppfylla vissa krav dock existerar normalt ständigt lämpligt. Grundvatten, naturligt ytvatten samt industrispillvatten förmå existera lämpligt dock måste ständigt provas.

Saltvatten alternativt bräckt vätska existerar inom allmänhet ej lämpligt på grund av tillverkning från armerad betong alternativt spännbetong då armeringsstål därmed utsätts till kloridinitierad korrosion.

Det existerar inga såsom helst bekymmer för att blanda betong egen dock eftersom ni äger en konstruktionskrav vid C25/30 därför får ni bekymmer.

Avloppsvatten existerar ej lämpligt på grund av användning inom betong.^[11] nära provning bedöms innehåll från olja samt fett, rengöringsmedel, färg, uppslammade ämnen, doft, syror, humus, klorider samt sulfater.^[12]

Slutanvändning	Max. kloridinnehåll mg/l
Spännbetong alternativt injekteringsbruk
Betong tillsammans armering alternativt ingjuten metall
Betong utan armering alternativt ingjuten metall

Cement

[redigera | redigera wikitext]

Cement existerar en hydrauliskt ämne vilket innebär för att detta binder samt hårdnar efter tillskott från dricksvatten, oberoende från ingång mot atmosfär.

Ballast

[redigera | redigera wikitext]

Ballast består normalt från krossat alternativt naturligt sönderdelat stenmaterial inom olika storlekar (fraktioner). Betong innehåller vanligtvis småsten (0, – 2,0&#;mm inom diameter) samt småsten (2,0 – 63&#;mm) var ett maximal stenstorlek beroende vid användning. Maximal stenstorlek (även kallad D_max) existerar vanligtvis 8, 16 alternativt 25&#;mm dock förekommer även inom andra mått.

Kornstorlek tillsammans med övre gräns vid 4 mm alternativt mindre, detta önskar yttra beneath gränsen till grov ballast, bör undvikas inom bärande konstruktioner då den inom vissa fall ej supportas från dimensioneringsförutsättningarna inom SS-EN ^[13] Betong tillsammans med enbart finare ballast än 4&#;mm kallas finbetong samt används främst på grund av gjutning från ytskikt. Finbetong är kapabel slipas till för att erhålla ett helt slät yta.

Gradering från ballasten bestäms genom siktning samt man strävar efter enstaka kornfördelning ifrån finsand mot D_max liksom möjliggör betalkort bindningsväg mellan kornen på grund av cementpastan. ett betong tillsammans på grund av lite ämne inom någon kornstorlek påverkar färska attribut såsom stabilitet samt arbetbarhet samt hårdnade attribut hållfasthet samt täthet negativt.

Den största stenstorleken inom ballasten bör ej överstiga 1/5 från konstruktionens tjocklek nära gjutbetong samt 1/4 nära vibrobetong.

^[14]

Tillsatsmaterial (cementkompletterande)

[redigera | redigera wikitext]

Tillsatsmaterial, ibland kallat SCM (Supplementary Cementitous Material), existerar inom dem flesta fall alternativa bindemedel liksom är kapabel ersätta ett sektion från cementen inom flera betongsorter. Tillsatsmaterialen kunna utgöra ett varierande sektion från betongens totala bindemedelsmängd.

Anledning mot för att minska kvantiteten cement kunna handla ifall passage, för att minska värmeutveckling, för att öka pumpbarhet alternativt till för att minska betongens klimatavtryck (CO₂-utsläpp inom samband tillsammans med cementproduktion). Tillsatsmaterialen såsom fungerar liksom bindemedel förmå delas in inom numeriskt värde olika grupper beroende vid hur hårdnade aktiveras^[15]:

• Latent hydrauliska tillsatsmaterial (exempelvis mald kornformad masugnsslagg) vilket kräver ett mindre kvantitet basisk pådrivare (förutom vatten) till för att binda samt hårdna, detta behöver ej existera Ca(OH)₂ utan kvantiteten CaO inom dessa ämne existerar tillräcklig till för att kalciumsilikathydrater (C-S-H) bör bildas då reaktionerna äger satts igång.
• Puzzolana ämne likt binder samt hårdnar endast inom förbindelse tillsammans med dricksvatten samt löslig kalciumhydroxid Ca(OH)₂ (som bildas nära hydratation från Portlandcement), tillsammans indelning i:
  • Naturliga puzzolana mineraliska tillsatsmaterial, mot modell vulkanisk rester efter förbränning, zeolitiserad tuff, kiselgur alternativt naturligt brända leror.
  • Tillverkade puzzolana mineraliska tillsatsmaterial, mot modell flygaska samt silikastoft.

Tillsatsmaterial likt ej reagerar kallas till inerta tillsatsmaterial, exempelvis kalkstensfiller.

Egenskaper		Cement Std Portland Anl	Cement Std Portland	Stenkols- flygaska	Brunkols- flygaska	Europeiska slagger	Svensk slagg	Silikastoft (från Kiselmetall)	Silikastoft (från Ferrokisel)
Andel från massan (%)	SiO2 (%)	22	20		35		36
	Al2O3 (%)	3,5	4,4		18		10	0,,4	0,,6
	Fe2O3 (%)	4,7	2,2		6	-	-	0,,15	0,,0
	CaO (%)	64	63		21		36	0,,3	0,,6
	MgO (%)	-	-		-		13	0,,9	1,,5
	SO3 (%)	2,0	3,3	0,	-	-	-	-	-
	K2O+Na2O (%)	-	-		-	-	-	0,,7 | 0,,4	1,,5 | 0,,8
	S	-	-	-	-	,5	1	0,,3	0,,4
	C	-	-	-	-	-	-	0,,3	0,,3
Specifik yta (m²/kg)								20	20
Kompaktdensitet (kg/m³)
Generellt ändamål		Primärt bindemedel	Primärt bindemedel	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Egenskaps- reglerande	Egenskaps- reglerande
Typ från bindemedel		Hydrauliskt	Hydrauliskt	Puzzolant	Puzzolant	Latent hydrauliskt	Latent hydrauliskt	Puzzolant	Puzzolant

Mald kornformad masugnsslagg (GGBS)

[redigera | redigera wikitext]

Mald kornformad masugnsslagg, fortsättningsvis benämnt slagg (ibland används även den engelska förkortningen GGBS - Ground Granulated Blast Furnace Slag), existerar enstaka restprodukt ifrån tillverkning från råjärn samt består från framför allt kalcium (CaO), kiseloxider (SiO₂) samt aluminium (Al₂O₃).

liksom en latent hydrauliskt tillsatsmaterial erfordras, förutom dricksvatten, även ett mindre kvantitet basisk pådrivare till för att binda samt hårdna, vanligtvis kalciumhydroxid, likt bildas då cement reagerar tillsammans dricksvatten. Slagg började användas likt bindemedel redan beneath slutet från talet dock efterfrågan äger inom landet varit begränsad beneath utdragen tidsperiod vid bas från ett god resurs mot inhemsk brytning från kalksten samt cementtillverkning.

beneath talet äger användningen ökat många, framför allt vid bas från strävan efter för att minska betongens klimatavtryck dock även likt enstaka teknik för att sänka värmeutvecklingen beneath betongens tillstyvnande.^[15]

Tillåten andel slagg från total bindemedelsvikt varierar beroende vid vilken exponeringsklass betongen skall användas mot, typiskt ≤65% på grund av mindre krävande exponeringsklasser samt ≤35% inom mer krävande exponeringsklasser (bland annat nära exponering till frysning samt höga halter från klorider).^[16][17]

Exempel vid plan var upphöjd andel slaggcementbetong används existerar Karlatornet inom götet (betongbyggnation mellan samt ), var majoriteten från byggnadens betongsorter innehåller slagg, inom bindemedelsandel vid mellan 17% samt 45%.^[18]

Silikastoft

[redigera | redigera wikitext]

Silikastoft existerar en tillverkat puzzolant mineraliskt tillsatsmaterial.

Materialet existerar ett restprodukt ifrån tillverkning från kiselmetall samt ferrolegeringar. Silikastoft besitter enstaka rund kornform samt är kapabel därför öka betongens rörlighet alternativt pumpbarhet.

Flygaska

[redigera | redigera wikitext]

Flygaska, oftast stenkolsflygaska, existerar en puzzolanskt mineraliskt tillsatsmaterial samt utvinns likt enstaka restprodukt ifrån kolpulvereldade kraftverk.

En betong vilket håller 30 MPa (C25/30) brukar äga en vct vid 0,65 samt fungerar fint mot dem flesta konstruktioner inomhus.

dem runda glasiga kornen påverkar inom upphöjd grad betongens färska attribut, reducerar vattenbehovet, ökar arbetbarheten samt förbättrar pumpbarheten.^[15]

Kalcinerad lera

[redigera | redigera wikitext]

Kalcinerad lera existerar benämning vid leror, exempelvis vit lera samt illit, liksom äger aktiverats genom för att värmas upp mot typiskt °C samt sedan malts ner mot en pulver.

Materialet används ännu ej inom någon större skal dock undersökning pågår samt provning besitter utförts vid både binära bindemedelsblandningar (cement samt kalcinerad lera) samt inom ternära (cement, kalcinerad lera samt kalkstensfiller). undersökning publicerad anger för att tillfredsställande utfall uppnåtts genom för att ersätta cement tillsammans med 30% kalcinerad lera samt 15% kalkstensfiller.^[19] Kalcinerad lera besitter då detta används såsom bindemedel en större vattenbehov jämfört tillsammans flygaska.^[20]

Kalkstensfiller

[redigera | redigera wikitext]

Kalkstensfiller, existerar en inert tillsatsmaterial, detta önskar yttra detta fungerar ej liksom en bindemedel, utan används istället på grund av för att öka kvantiteten pasta inom betongen utan för att utföra den mer reaktiv.

Kalkstensfiller är kapabel utföra ett betong mer blödningsresistens samt öka betongens rörlighet.

Tillsatsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Tillsatsmedel används till för att vid kemisk väg förändra både betongens färska samt mognade attribut. modell vid tillsatsmedel^[21]:

• Flyttillsatsmedel samt vattenreducerande tillsatsmedel
• Luftporbildande tillsatsmedel - Luftporbildande medel, ofta tensider, används till för att producera mikroskopiska bubblor inom betongen.

  inom dessa bubblor är kapabel iskristaller expandera då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förändras mot fryst vatten då betongen utsätts till kall luft.

  Bascementet äger ett ökad prestanda samt ger betongen ett högre dygnshållfasthet jämfört tillsammans med Byggcement.
• 

Detta ger betongen frostbeständighet samt hindrar för att den spricker.

• Retarderande tillsatsmedel - Tillsatsmedel vilket fördröjer härdning på grund av för att exempelvis möjliggöra utdragen försändelse från ämne alternativt längre öppethållande inom upphöjd temperatur.
• Accelererande tillsatsmedel - Vid gjutning vintertid kunna acceleratorer tillsättas. Detta påskyndar härdningsförloppet samt ökar därmed värmealstringen beneath den kemiska reaktionen.

  Värmen förmå tas tillvara genom för att konstruktionen hålls isolerad.

• Övriga tillsatsmedel
  • fryspunktsnedsättande medel
  • expanderande medel
  • krympreducerande medel
  • pumpförbättrande medel
  • stabiliserande alternativt viskositetsmodifierande medel
  • antiutvaskningsmedel
  • hydrofoba medel
  • vattentätande medel
  • skumbildande medel
  • Skumdämpande medel
  • korrosionsinhiberande medel
  • medel mot jordfuktig betong
  • superabsorberande polymerer
  • alkaliballasthämmande medel
  • polymertillsatser

Fibrer

[redigera | redigera wikitext]

Då betongen inom tunnelväggar samt vägar ofta innehåller många fukt blir den livsfarlig inom ett brandsituation.

då detta absorberade vattnet inom betongen når kokpunkten är kapabel betongen rämna tillsammans med oerhörd kraft. Detta kallas till spjälkning samt förmå undvikas genom för att plastfibrer tillsätts inom betongen. då betongen utsätts till brand smälter plastfibrerna samt lämnar efter sig mikroskopiska gångar ur vilka vattenånga kunna ta sig ut. Därmed undviks okontrollerade explosioner.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Nästan all betong likt används kommersiellt tillverkas inom betongfabriker var man blandar cement, ballast (sand, småsten samt sten), vätska samt kemiska tillsatsmedel på grund av för att ge betongen vissa attribut. då detta besitter blandats mot ett betongmassa nära fabrik måste den transporteras mot den område var den bör användas.

Transporten sker vanligen tillsammans med ett lastbil var betongen förvaras inom enstaka container likt roterar. Denna rotering sker på grund av för att betongen ej bör hårdna samt på grund av för att ytterligare blanda mot betongmassan sålunda för att den existerar helt homogen då den bör användas.^[22]

Vid byggplatsen pumpas betongmassan ifrån lastbilen mot den form eller gestalt såsom äger förberetts.

Vanligtvis gjuter man in korslagda armeringsstänger till för att ge betongen större draghållfasthet. då massan besitter placerats inom formen måste den komprimeras vilket vanligen sker tillsammans handhållna stavvibratorer. Syftet existerar för att erhålla massan för att helt uppfylla formen således för att ej luftfickor uppkommer. detta finns även självkompakterande betong. Betongmassan kommer inom några timmar för att hårdna dock helst bör betongens yta skyddas mot uttorkning beneath några dygn, mot modell genom vattning.^[23]

Betongen hårdnar vid bas från den kemiska reaktion liksom uppkommer då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig blandas tillsammans med cement.

på det sättet utvecklas värme samt detta utför för att man är kapabel gjuta inom betong även då detta existerar många kallt.^[24] ifall betongen tillåts frysa inom färskt status finns dock fara till avgörande hållfasthetsförluster.

I länder tillsammans med många varmt klimat är kapabel detta istället artikel aktuellt för att ersätta enstaka sektion från vattnet inom betongen tillsammans fryst vatten, detta till för att ej härdningsförloppet samt uttorkningen skall ske okontrollerat samt på grund av snabbt.

Även inom landet är kapabel kylning från betong krävas beneath härdningen, framför allt nära gjutning från många grova konstruktioner. Detta sker normalt genom för att rör ingjutes inom konstruktionen var kylvatten cirkulerar.

I tillämpningar var betongen inom sig existerar ett sektion från byggnadens mera synliga delar kunna färgpigment tillsättas. ett ytterligare ofta använd teknik existerar för att synliggöra ballasten, ofta då sjösten, genom för att behandla någon från formytorna tillsammans ett fördröjare, ofta kolhydrat från något stöt.

nära avformning (även kallat formlossning) kommer den behandlade ytan ännu ej för att äga uppnått någon egentlig hållfasthet varför cementpastan kunna spolas försvunnen tillsammans vätska. Kvar blir då den synliga ballasten från sjösten vilket ger en prydande utseende.

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Under tid producerades 6 kubikmeter betong inom Sverige.^[25]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Avgörande till betongens standard existerar hur porös den existerar.

Mellan 12 samt 20 andel från härdad betong består från hålrum; ju högre standard hos betongen desto mindre andel hålrum.^[26]

Densiteten vid betong kunna variera dock vanligt existerar för att den ligger mellan 2&#; samt 2&#;&#;kg/m^3[27]

Betong existerar många tryckhållfast, dock besitter ej alls lika upphöjd draghållfasthet, varför man vanligen använder armering.

på grund av betong tillsammans med hållfasthetsklass C25/30 existerar tryckhållfastheten 30&#;MPa samt draghållfastheten endast 1,8&#;MPa.^[28] Valet från hållfasthetsklass styrs förutom från kravet vid för att betongen skall tåla ett viss gods, även från vilken exponeringsklass vilket gäller på grund av konstruktionsdelen. Ju högre hållfasthet desto beständigare anses betongen bli. Därför existerar, på grund av anläggningskonstruktioner såsom broar, vilka utsätts till frysning samt tösalt, hållfasthetsklassen C35/45 standard.

dock på grund av byggnader, vars delar ej existerar utsatta till sådant, används ofta lägre klasser såsom C25/

Tryckhållfastheten till betong anges normalt efter 28&#;dagar; betongprovet tillåts härda 28 dagar varefter detta utsätts till tryck mot dess för att förbrytelse uppstår. Även angående huvuddelen från hållfasthetstillväxten då skett sålunda utvecklas den dock ytterligare beneath många utdragen period.

Mätbar hållfasthetstillväxt sker normalt 5&#;år alternativt mer.

Eftersom betong inom sig ej existerar således draghållfast sålunda gjuter man in armeringsjärn inom betongen på grund av för att motarbeta detta. Man är kapabel även blanda in korta fibrer inom betongmassan likt alternativ. inom samtliga byggnadsverk såsom bör behärska bära upp ett gods använder man armerad betong, betong utan armering används mot modell liksom ytbeläggning vid vägar.^[29]

Eftersom betong existerar poröst är kapabel detta ta upp fukt direkt ur luften.

Detta utför för att betongen både förmå svälla samt krympa, något vilket är kapabel leda mot för att detta uppstår sprickor. detta existerar dock möjligt för att tillverka betong liksom ej existerar således poröst samt liksom därför existerar helt vattentät till konstruktion från vattentorn, dammar et cetera.^[30]

Betong existerar många beständigt. Betong från nedsänkt standard existerar dock poröst vilket utför för att porerna fylls tillsammans med dricksvatten vilket förmå bli en bekymmer ifall vattnet sedan fryser samt spränger betongen.

Detta kunna undvikas genom för att nyttja betong likt ej existerar sålunda poröst. en annat hot mot beständigheten existerar för att oxiderat järn angriper armeringsjärnen vilket inom sin tur utför för att armeringen spränger betongen. Detta förmå undvikas genom för att man lägger armeringen vid tillräckligt avstånd ifrån ytan.^[31]

Betong existerar ej brännbart samt nära enstaka ordinär byggnadsbrand kommer ej betongkonstruktionen för att kollapsa vid bas från betongen inom sig.

Hotet kommer snarare ifrån för att armeringsjärnen förlorar sin hållfasthet nära höga temperaturer vilket fullfölja för att betongen deformeras.^[32]

Reparation från betong görs i enlighet med SS-EN , detta finns även enstaka kostnadsfri online betonghandbok till betongreparationer framtagen från CBI Betonginstitutet, Lunds Tekniska högre utbildning, Banverket, Vattenfall AB, Vägverket samt Sika landet AB.

Betonggrunder kunna skadas från grundvatten tillsammans med höga sulfathalter.^[33]

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

För tillverkning samt försändelse från 1&#;kubikmeter betong mot klient behövs 2&#;ton ballast, &#;liter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, &#;kilo cement, 1&#;kilo betongtillsats, 7&#;liter eldningsolja samt diesel samt 15&#;kWh el.

Dessutom tillkommer energi på grund av tillverkning från cement vilket besitter uppskattats mot 40&#;kilo kol samt 40&#;kWh el.^[34] 40&#;kilo kol ger nära förbränning motsvarande cirka &#;kWh inom struktur från värme samt detta existerar värmen liksom behövs nära cementtillverkning.

Ballasten består från berg, småsten samt småsten samt kommer vanligen ifrån grus- samt bergtäkter.

Dessa orsakar både buller samt för att damm sprids.

Betong är kapabel inom princip återanvändas mot fullkomligt såsom fyllnadsmaterial.^[35]

Vattencementtal

[redigera | redigera wikitext]

Vattencementtalet, vct, existerar kvoten från kvantiteten vätska inom kg samt kvantiteten cement inom kg.

Ofta anges även likvärdig vattencementtal var man utöver cement även tar hänsyn mot grundlig tillsatsmaterial, exempelvis silikastoft alternativt flygaska.

grundlig tillsatsmaterial kunna äga olika effektivitetsfaktor.

där s samt FA existerar kvantiteten silikastoft respektive flygaska inom kilo samt k existerar deras effektivitetsfaktorer (anges inom SS samt SS-EN ).

Ibland anges även betongens vattenpulvertal vilket existerar förhållandet mellan kvantiteten vätska samt kvantiteten pulver (material tillsammans med partikelstorlek beneath 0,&#;mm.)

där s förmå artikel kvantiteten silikastoft, slagg alternativt annat pulvermaterial.

Observera för att man inom beräkningen från vpt ej tar hänsyn mot någon effektivitetsfaktor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]